Extrasensorisk perception (ESP) är förmågan att skaffa sig information utan hjälp av de fem kända sinnena. Uttrycket myntades av forskaren J.B. Rhine vid Duke University för att beteckna psykiska förmågor. ESP refereras också ofta till vardagligt som ett sjätte sinne, magkänsla, en föraning, intuition eller medialitet. Uttrycket antyder informationskällor som för närvarande inte kan förklaras av vetenskapen. Folklig tro på ESP är omfattande.
Alla vi människor har förmågan att nyttja denna förmåga, Alla har också upplevt den på något vis, t.ex. Tänker intensivt på en vän som du inte varit i kontakt med på länge, plötsligt! Några minuter senare ringer telefonen och vännen ringer. De gångerna när du upplevt en tydlig känsla av att det inte står rätt till med en person, barnen, syskon eller föräldrarna och inom kort får meddelande om att något hänt. Du som vaknar samma tid så när som på några minuter varje morgon, vem håller koll på klockan? Ibland känner du tydligt att någon ska komma genom dörren, men ger ingen uppmärksamhet eller kraft åt känslan. Några minuter senare besannas dina känslor/tankar, du får besök. Ibland är det så tydligt att tanken vill att du ska göra en sak på ett speciellt sätt. Du är intellektuellt sett helt övertygad om riktning och tillvägagångssätt. Trots din övertygelse, tar känslan över, du byter snabbt riktning och tillvägagångssätt. Med en övertygande känsla av sammanhang och helhet vet du, att du gjorde helt rätt men tänker, vad hände!?
Du som upplevt Skuggor i ögonvrån, vindar som blåser i stängda rum, känslan av att någon finns i rummet trots att du är ensam eller den tydliga känslan av motstånd, att inte vara välkommen in i ett sammanhang med människor som diskuterar. Ja, exemplen är många på ”vardagsmystik”. Det är en helt naturlig del av oss som vi ska bli bättre att lyssna på. Ett informationsflöde som ligger bortom vår förmåga att förstå men som vi till trots, ändå kan använda oss av. Allt handlar om tillit till sin egen förmåga (intuition). Någon beskrev det så här ”att veta utan att veta hur man vet”.
